The Fooo Noveller

Fortfarande Hannas perspektiv:

Jag visste inte vad jag skulle göra, vad jag skulle säga. Jag var i total chock. Alla tankar på min syster spelades upp i huvudet igen, en tår rann sakta ner för kinden.

”Vi ville inte att du skulle ändra din syn på oss, du kanske inte gillar kända människor liksom” sa Oscar med en ledsen röst och kollade ner i marken.

”Jag bryr mig fan inte om ni är kända! Jag hatar er. Ni har förstört mitt liv! Ta aldrig kontakt med mig igen!!” skrek jag och sprang iväg.

Oscars perspektiv:

Jag blev chockad av det hon sa. Hon brydde sig inte om vi var kända, men hon hatade oss? Hur kunde hon hata oss? Vad har vi gjort henne? Har vi ens träffat henne förut, innan jag sprang på henne? Tankarna bara snurrade runt i mitt huvud.

”Vet du vad vi har gjort henne?” frågade jag Ogge förvirrat.

”Ingen aning, visste inte att jag hade träffat henne förut. Men något måste det vara och vi får helt enkelt ta reda på vad” sa Ogge lugnt.

”Men hur?” sa jag argt.

”Chilla, jag vet inte. Vi får väl försöka prata med henne” sa han.

Ogges perspektiv:

Jag blev verkligen sårad för det Hanna sa. Hon hatade oss. Jag som hade börjat bli kär i henne, hon var ju en helt underbar tjej. Jag var tvungen att få reda på vad det var som gjorde att hon hatade oss.

Jag visste vart Klara bodde och jag antog att Hanna skulle vara där, så jag bestämde mig för att dra dit.

”Jag ska försöka snacka med Hanna, vi hörs sen” sa jag till Felix och Oscar och drog sen iväg på min moped.

Jag stannade utanför Klaras hus och gick sedan och plingade på. Det var Hanna som öppnade och så fort hon fick syn på mig stängde hon igen dörren, men jag hann sätta foten vid dörren så den inte kunde stängas.

”Hanna, kom igen. Kan du inte bara säga vad vi har gjort?” sa jag.

Hon öppnade dörren igen och gick ut och stängde dörren efter sig.

”Ni kommer väl säkert inte ens ihåg det, för ni är så egoistiska” började hon.

”Men min lillasyster var erat största FAN eller foooer eller vad det nu heter. För ett år sedan fick hon cancer och hennes största dröm var att träffa er och den skulle gå i uppfyllelse, ni hade bestämt träff. Men samma dag som träffen skulle vara ställde ni in, utan någon som helst anledning. Dagen efter dog hon och hon fick aldrig träffa er. Och alla säger att ni bryr er om era fans, det är den största lögnen jag har hört. Så nu vet ni varför jag hatar er, så snälla låt mig vara.” sa hon sen och gick in och slängde igen dörren efter sig.

Jag bara stod där och gapade. Jag förstod verkligen varför hon hatade oss och hon hade verkligen all rätt till det. Jag tog upp mobilen och skrev ett sms till killarna ”Vi ses hos mig om tio, måste berätta allt”.

Jag tog moppen hem och hann precis innanför dörren innan Felix och Oscar kom.

”Vad sa hon?” frågade Oscar allvarligt.

Vi gick in till vardagsrummet och jag berättade allt och man såg på Oscar hur dåligt samvete han fick.

”Ja, man förstår ju varför hon hatar oss..” sa jag och kollade ner i golvet.

”Verkligen. Vi måste göra något som kan gottgöra henne lite i alla fall” sa Oscar.

”Ja, men som vad?” sa jag.

”Vi kan skriva en låt om hennes syster” sa Felix som hade suttit tyst i sina egna tankar hela tiden.

”Fan vilken bra idé!” utbrast jag och Oscar samtidigt.

Blev ett väldigt kort kapitel, men kände att jag behövde lägga upp något. Förlåt så hemskt mycket, tack för alla fina kommentarer jag fått och för att ni stannar kvar. Blir så glad. Ska försöka skriva några kapitel idag, så kanske kommer upp ett till senare. Om ni har några frågor eller liknande når ni mig på kik: juuuliaaa
Ps. Som sagt är Oscar, Enestad och Ogge, Molander.