Kapitel 7
Inne på akuten sprang det sjuksköterskor överallt och allt var kaos. Mimmi hatade sjukhus, hennes morfar hade dött på just detta sjukhuset för fem år sedan och han hade varit som hennes bästa vän.
- Hej Oscar! Och du måste vara Mimmi? Sa Felix mamma vänligt men ändå stressat.
- Hej! Trevligt att träffas, försökte hon svara så vänligt som hon kunde.
Felix mamma såg att Mimmi hade gråtit och det syntes även på henne att hon hade gråtit en hel del. Hon gav Mimmi en kram och släppte inte på ett tag.
- Har du hört något ännu? Frågade Molander.
- Nej, inte ännu. Svarade hon och kollade ner i golvet.
Molander gav henne en kram och sa att allt skulle ordna sig.
- Ursäkta, är du fru Sandman? Sa en sjuksköterska plötsligt.
- Ja, det stämmer! Svarade hon.
- Vi har fått testresultaten. Det är inga yttre skador, bara några små skrapsår. Insidan ser dock mindre bra ut..
Sjuksköterskan gjorde en paus och lät henne ta in det hon nyss hört. Tårarna rann på både Felix mamma och Mimmi som stod och lyssnade. Även Molander hade börjat gråta nu.
- Han har fått punktering på sin lunga, brutit en hel del ben och rätt kraftiga skallskador. Han ligger just nu i koma och vi vet inte hur lång tid det kan ta innan han vaknar.. I värsta fall kanske han inte vaknar, fortsatte hon.
För Mimmi brast allt, hon föll ihop på golvet och det gjorde Felix mamma med. Sjuksköterskan berättade att de skulle göra allt och kalla in specialvård och beklagade och gick sedan där ifrån.
En annan sjuksköterska kom och tog hand om Felix mamma och satte henne på en stol och försökte prata med henne, men det gick inte. Hon var förkrossad och i chock.
Molander var helt förstörd men han försökte trösta Mimmi så gott som han kunde. Han satte sig och höll om henne och berättade att Felix är stark och att han kommer klara det.
- Snälla, kan jag få gå in och se honom? Fick Mimmi fram.
- Jag ska fråga en sjuksköterska, vänta! Svarade Molander.
Molander gick fram till expeditionen och sjuksköterskan sa att det gick bra. Men bara ett kort besök. Hon följde Mimmi och Molander till rummet där han låg.
- Ska jag följa med in? Frågade Molander.
- Jag vill gärna träffa honom själv, svarade Mimmi.
- Klart! Jag väntar utanför.
Mimmi gick in i rummet och där låg Felix, underbara Felix, alldeles medvetslös med slangar överallt. Hon satte sig bredvid sängen där han log och tog hans hand.
- Felix, det är dags att vakna! Jag vet att du är stark och att du klarar detta. Men, du vet att jag inte klarar en minut utan dig. Utan dig är jag tom. Du är det finaste jag har. Jag älskar dig Felix, snälla vakna! Sa hon precis som att han hörde.
Inget svar, ingen reaktion, ingenting. Tårarna började rinna igen.
- Snälla Felix, jag klarar inte av detta.. Jag behöver dig!
- Förlåt att jag stör, men besökstiden är slut. Sa en sjuksköterska.
Mimmi gick ut alldeles tårögd och fick en kram av Molander. De gick till Felix mamma.
- Ska jag köra hem dig Mimmi? Frågade hon.
- Det skulle varit jättesnällt! Svarade Mimmi.
- Hej då! Ring om det är något. Han kommer klara detta, han är stark. Sa Molander och gav Felix mamma en kram.
- Hej då Mimmi. Du vet vart jag finns, viskade Molander till Mimmi medans de kramades.
Felix mamma och Mimmi gick ut till bilen. Under bilresan var det tystnad, båda var otroligt ledsna och kände inte för att prata. Det var skönt att sitta tyst tyckte Mimmi.
Efter en kvarts bilresa var de framme vid Mimmis hus.
- Tack så jättemycket för skjutsen! Du har mitt nummer nu va? Så du får jätte gärna informera mig och så. Han klarar detta, det vet både du och jag. Sa Mimmi och kramade Felix mamma.
Mimmi såg att det var tänt i huset trots att klockan var ett på natten. Hon gick in och tog av sig skorna.
- Mimmi? Är det du? ropade hennes mamma ifrån köket.
- Ja, det är jag! Svarade hon.
- Var har du varit? Jag har varit så orolig!! Du måste höra av dig förstår du väl!!
Hennes mamma kom ut i hallen och Mimmi brast ut i gråt och kramade sin mamma hårt.
- Men gumman, vad är det? Sa hon mjukt.
- Du vet Felix.. Min pojkvän..
- Vad är det med honom? Har det hänt något?
- Han krockade med mopeden och ligger i koma.. De vet inte om han kommer vakna igen..
Nu grät Mimmi ännu mer och hennes mamma kramade henne allt hårdare.
- Gumman, han klarar detta. Han är starkare än någon annan! Jag kan köra in dig imorgon så kan vi hälsa på. Allt kommer ordna sig.
Mimmi gick in på sitt rum och slängde sig i sängen. Hon tog upp mobilen och såg hur alla hade tweetat till Felix. Det var fullt med Krya på dig och Du är stark du klarar detta tweets. Tårarna började rinna igen.
Hon skrev en tweet ’Jag vet att du klarar detta, du är den starkaste som finns. Jag älskar dig min ängel, du får inte försvinna från mig.’
Kapitel 6
Efter att ha varit hemma hos både Sofia och Mimmi och hämtat badkläder var de framme vid den lilla sjön. På ena sidan var det ett berg man kunde ligga på och hoppa ifrån och på andra sidan var det sandstrand och en kiosk. De gick mot berget för det var inte lika mycket folk där.
- Sisten i! skrek Felix och tog av sig tröjan och hoppade i.
Efter kom Molander och sen Mimmi, men Sofia tyckte det var alldeles för kallt så hon la sig på berget och solade.
- Badkruka! Ropade Molander på henne.
Hon svarade med en slängkyss. Molander klättrade upp på berget och la sig över henne så att hon blev blöt, Sofia gjorde allt för att få bort honom men lyckades inte.
I berget fanns det en liten gång där vattnet fortsatte in och man kunde sitta. Felix och Mimmi simmade dit och satte sig.
- Jag tycker verkligen om dig! Sa Felix och strök henne över kinden.
- Jag tycker verkligen om dig också, sa hon och gav honom en kyss.
De satt där en stund och hånglade. Resten av dagen badade de, köpte glass, solade, spelade kort och snackade.
Det började mörkna lite smått och klockan var sju.
- Felix, ska vi dra hem och byta om och så eller? Vi kan ju dra hit och grilla eller så när vi är klara sen! Sa Molander.
- Ah, det låter bra! Men jag måste käka hemma för vi ska ha gäster, svarade han.
- Men vi drar hem nu då, så tar jag moppen hit sen och köper nått att grilla på vägen. Sa Molander och kollade på tjejerna.
- Skitbra! Smsa när du är på väg sen då, sa Sofia.
- Ja, det gör jag! Hej då så länge, sa Molander och gav Sofia en kyss.
- Du kan sova hos mig sen ikväll, viskade Mimmi till Felix.
- Kanon! Svarade han och gav henne en kyss.
- Hej då! ropade tjejerna.
Killarna vinkade och försvann i väg.
- Fattar du hur kär jag är? sa Sofia till Mimmi.
- Det syns verkligen och jag är så glad för din skull!
- Jaha, men du och Felix då?
- Jag är med störtkär! Världens finaste kille.
- Skönt att du äntligen har hittat en bra kille efter den där andra idioten. Men, ska vi dra hem till mig nu eller?
- Ah, det kan vi göra!
Hemma hos Sofia käkade de lite glass och bara chillade i hängmattan. Vid halv nio får Sofia ett sms av Molander, ’Jag kör nu! Är där om tjugo minuter ungefär, puss.’ Sofia svarade ’Kanon, puss!’.
Sofia och Mimmi bytte om till mjukiskläder och tog med sig lite gotte och dricka som de hade hemma. Sedan gick de mot sjön.
Efter att de hade varit på sjön i fem minuter och väntat kom Molander på sin cross.
- Tjena! Sa han och tog av sig hjälmen.
Sofia sprang fram till honom och hoppade upp i hans famn och kysste honom. Mimmi log för sig själv och gick fram och tog kassarna med mat som stod bredvid mopeden.
- Mimmi, är det okej om vi åker en runda bara? Sa Sofia och log stort.
- Visst! Jag kan börja starta elden, sa hon och log.
Det gick inte så bra för Mimmi att få igång elden men efter ett tag gick det. Hon skickade ett sms till Felix, ’När kommer du? Saknar dig! Puss’. Efter en minut plingade mobilen till ’Jag kör om fem minuter, saknar dig med!’.
Mimmi hörde en moped och antog att det var Sofia och Molander som kom tillbaka.
- Hej! Fan vad kul det var! Ropade Sofia.
- Tja! Haha, nice. Jag la nyss på hamburgarna på grillen, svarade Mimmi.
Efter ungefär tio minuter var maten klar och de började käka, de snackade, skrattade och hade det allmänt mysigt.
Nu hade det gått ungefär en halvtimme och Felix var inte där ännu. Mimmi hade skickat säkert 20 sms och försökte ringa honom.
- Han svarar inte.. Tänk så har det hänt något! Sa Mimmi med darrande röst.
- Vänta! Jag provar att ringa, sa Molander.
Han svarade inte Molander heller. Nu började alla oroa sig.
Efter ett tag ringde Molanders mobil och det stod att det var Felix mamma på displayn.
- Hallå? Svarade Molander.
- Hej, det är Felix mamma! Vi är på väg in till akuten, Felix krockade med mopeden. Kom dit! Sa Felix mamma.
Hon la på telefonen.
- Det är Felix.. Han är på väg in till akuten! Sa Molander och kollade på Mimmi.
Mimmi kände hur ont det gjorde i hjärtat och hur tårarna började rinna.
- Oscar, ta Mimmi på mopeden och kör henne till akuten! Sa Sofia.
- Är du säker? Sa Molander.
- Ja! Jag går hem så länge, du kan komma hit sen.
Molander och Mimmi körde iväg på mopeden. Mimmi kunde inte tänka på något annat än Felix, det fick bara inte vara något allvarligt.
Kapitel 5
Efter att ha kollat två skräckfilmer och ha snackat lite var klockan halv tolv.
- Fan! Mimmi, vi missade sista bussen! Skrek Sofia mitt i allt.
- Va? Fan! Sa Mimmi.
- Men ni kan sova här, det är lugnt! Sa Molander.
- Säkert? Frågade Mimmi.
- Ja, det är klart! Felix ska också sova här, sa Molander.
- Men hur ska vi sova då? sa Mimmi.
- Ni kan ju ta din säng om ni vill, så tar jag och Mimmi soffan. Sa Felix och kollade på Molander.
- Ah, visst! Svarade Molander.
Mimmi och Sofia gick in på toan och tvättade bort sminket och borstade tänderna med tandborstarna de hade fått av Molander.
- Tänk att jag ska dela säng med Molander!! Sa Sofia överlyckligt.
- Haha, din högsta dröm va? Svarade Mimmi.
- Eh, ja!
Det knackade på toadörren.
- Här har ni två tröjor att sova i, sa Molander och gav dom två oversize tröjor.
- Tack! Sa Sofia och tog båda.
Efter att de var klara på toan sa Mimmi och Sofia god natt till varandra och Sofia försvann in på Molanders rum.
Mimmi gick in till vardagsrummet där Felix satt i bara kalsonger och såg lika bra ut som han alltid gjorde. Hon släckte lampan och la sig i sin ände av soffan.
- Säker du vågar ligga där borta? Sa Felix och skrattade retfullt.
- Äsch, tyst med dig! God natt, svarade Mimmi.
Precis när Felix hade somnat tassade Mimmi bort till honom och kröp ner till honom. Han vände sig om och la sin arm runt henne. Dom hade ansiktena mot varandra och Mimmi kände hur Felix kom närmare. Tillslut snuddade hans läppar hennes och hon blev alldeles varm i kroppen.
- God natt finis! Viskade han och kysste henne.
Mimmi somnade i Felix famn och log stort.
Dagen efter vaknade de likadant som de hade somnat. Felix var redan vaken och låg och kollade på henne. Han var så fin tänkte Mimmi. Hon kollade in i hans ögon och pussade honom på pannan.
- God morgon! Har du varit vaken länge? Frågade Mimmi.
- God morgon sötnos! Ett tag, svarade han.
- Varför väckte du inte mig då?
- För du var så söt när du sov. Han kysste henne och drog henne närmare sig.
De låg och kollade på varandra en stund innan Sofia och Molander kom in i rummet.
- God morgon! Vi har fixat frukost, sa Molander.
- Oj, god morgon! Sa Felix och satte sig upp.
Alla gick in i köket. Där var det uppdukat med frallor, pålägg, jordgubbar, färskpressad apelsinjuice och allt man kunde önska sig till frukost.
- Vi gick till stan och köpte lite frallor och så innan, sa Sofia.
- Åh, vad gott! Sa Mimmi och log.
De tog frukost och gick och satte sig på altanen. Det var strålande sol och jättevarmt ute.
- Jaha, ska vi bada idag eller? Frågade Felix.
- Visst! Men jag måste hem och hämta bikini och så först, svarade Mimmi.
- Det finns en mysig sjö i närheten av där jag bor annars, sa Sofia.
- Då kan vi hänga med er hem medans ni hämtar bikini och så och sen drar vi till den sjön, sa Molander.
- Ja, det blir perfekt! Sa Sofia.
Efter frukosten plockade de undan och städade lite.
- Jag måste hämta mina saker hemma! Sa Felix.
- Vart bor du då? frågade Mimmi.
- Det är bara fem minuter bort!
- Jag kan hänga med då, så ses vi vid busshållsplatsen sen? Sa Mimmi och kollade på Sofia och Molander.
- Ah, det blir bra! Svarade Molander.
Felix och Mimmi gick hand i hand hem till Felix. Efter fem minuters promenad var de framme vid ett lika fint hus som Molanders.
- Hallå! Är det någon hemma? Ropade Felix.
Men ingen svarade.
- Jag ska bara springa upp på mitt rum och packa lite snabbt! Du kan vänta här nere om du vill, sa Felix och kollade på Mimmi.
- Okej! Jag väntar här.
Efter mindre än två minuter kom Felix ner igen med badshorts och en lite för stor T-shirt på sig. Han hade handduken på axeln.
- Då drar vi! Sa han och log med sitt underbara leende.
När de kom till busshållsplatsen stod Molander och Sofia redan och väntade och bussen kom precis.
De hoppade på bussen och Sofia och Molander satte sig bredvid varandra och Felix och Mimmi bakom.
Mimmi lutade sitt huvud mot Felix axel och kollade ut genom fönstret. Hon märkte att Felix satt och kollade på henne.
- Vad är det? Sa Mimmi generat.
- Du är så himla fin! Jag är så glad att jag träffade dig, sa Felix och tog hennes hand.
Ps. Kapitel 6 kommer senare ikväll.
Läger
Hej! Jag har väldigt mycket med konfirmationen nu eftersom jag konfirmeras på söndag. Idag ska jag på hajk och det innebär att vi ska paddla kanot och tälta och så från idag tills på fredag. Det innebär att jag inte har tillgång till min dator och kommer alltså inte kunna lägga ut ett kapitel imorgon, för smart som jag är glömde jag tidsinställa ett.
Men som plåster på såren får ni två kapitel på fredag, hoppas det är okej!
Kapitel 4
Mimmi vaknade vid elva tiden dagen efter, men det regnade ute så hon bestämde sig för att ligga kvar i sängen ett tag.
Hon tog upp mobilen och såg att hon hade fått två sms, ett från Sofia och ett från Felix. På Sofias sms stod det ’Hej! Snackade med Molander innan jag somnade igår och han undrade om vi skulle träffas ikväll, du, jag, han och Felix. Är du på? Snälla, för min skull! Puss.´ och på Felix stod det ’God morgon finis!’.
Mimmi svarade Sofia ’Hej! Haha, okej visst. Om Felix vill då. Puss.’ men valde att vänta på att svara Felix lite.
Hon satte på en film och sen kollade hon igenom twitter. Hon såg att Enestad, Molander och Felix hade börjat följa henne, så hon kände sig tvungen att börja följa dom också. Hon kände sig tvungen att skriva en tweet till Felix för skoj skull och skrev ’Åh, tack för followen! Du gjorde min dag.’. Direkt efter såg hon att hon hade fått en rt och ett svar. Hon skrattade för sig själv.
Nu kände hon sig tvungen att svara honom på sms också så hon skrev ’God morgon! Tack för followen, haha.’.
Mimmi råkade somna om igen men vaknade av att telefonen ringde, det var Sofia.
- Hallå? Sa Mimmi nyvaket.
- Haha, somna du om eller? Frågade Sofia.
- Hehe, ja!
- Men du, de undrade om vi ville komma till Molander ikväll. Typ kolla film och lite så. Vad säger du?
- Ah, visst! När?
- Vid sex typ. Vi kan ta bussen halv sex så kan vi käka nått innan.
- Blir kanon! Vi hörs på sms.
Hon kollade på klockan och såg att den var två. Hon gick ner till köket och såg att det låg en lapp på köksbordet. ’Vi är ute med båten, kommer hem sent. Det finns pengar till mat i skåpet. Kram mamma’ stod det. Perfekt tänkte hon.
Hon fixade lite frukost och gick upp på sitt rum igen och kollade på filmen. Hon såg att hon hade fått ett sms från Felix också. ’Haha, du borde känna dig speciell! Hoppas vi ses ikväll?’ hade han skrivit.
’Det gör jag, haha! Det gör vi.’ svarade hon.
Resten av dagen låg hon i sängen och kollade på en massa filmer tills klockan blev fem. Då slängde hon på sig lite kläder och började gå mot busshållsplatsen. De skulle ses där kvart över fem.
- Hej! Vad du var finklädd då, sa Mimmi till Sofia som redan var där.
Sofia hade på sig en ny fin sommarklänning.
- Tja! Haha, tycker du? svarade hon och log.
- Är den ny eller?
- Nja, sådär!
Bussen kom och de steg på bussen. Sofia var nervös inför kvällen och berättade hur länge de hade snackat igår och att hon hade fått hans nummer och allt.
Vid halv sex stannade bussen på busshållsplatsen som de skulle hoppa av vid. De började gå mot McDonalds där de skulle äta innan de drog till killarna. De beställde sin mat och käkade. Vid tio i sex kom killarna för att visa dom vägen hem till Molander.
- Tjena! Sa Molander och gav båda en kram.
- Hejhej! Sa båda i mun på varandra.
Felix stod och glodde på Mimmi och log.
- Haha, vad glor du på? Sa Mimmi och slog han lite löst på armen.
- Oj! Jag blev chockad av din skönhet, sa han och blinkade.
- Tönt! Mimmi skrattade och gav honom en kram.
De började gå mot Molanders hus, det låg tydligen inte så långt bort. Mimmi såg att Molander och Sofia gick hand i hand och hon log för sig själv. Hon var så glad att Sofia äntligen såg så himla lycklig ut.
Efter ungefär tio minuters promenad var de framme vid ett stort och fint hus.
- Här bor jag! Sa Molander och pekade på huset.
- Åh, vad fint! Svarade Sofia direkt.
De gick in i den enorma hallen och tog av sig skorna, sedan visade Molander vägen till vardagsrummet.
- Jaha, vad ska vi göra då? sa Molander och satte sig i soffan.
- Jag tycker vi ska baka! Svarade Sofia.
- Om jag och Mimmi väljer film så bakar ni? Föreslog Felix.
- Deal! Svarade Molander.
Sofia och Molander försvann in i köket och satte igång med att baka direkt. Man hörde hur de skrattade och tappade grejer på golvet.
- Jaha, så vad ska vi kolla på för film? Sa Felix.
- Allt utom krigsfilmer, hatar sådana! Svarade Mimmi och log.
- Vad sägs som skräck?
- Ehm.. Hehe, okej! Visst..
- Är du rädd eller? Han blinkade och slog henne lite löst på armen.
- Haha, nejdå!
Efter ungefär 20 minuter var kakan klar och de hade valt en skräckfilm. Molander och Sofia satte sig i ena hörnet av soffan och Mimmi och Felix i andra hörnet. Felix och Mimmi satte sig en bit ifrån varandra men Molander och Sofia satt och höll om varandra. De var så gulliga tillsammans tyckte Mimmi.
Ingen var särskilt rädd under filmen förutom Mimmi, hon satt med ansiktet bakom en kudde. Rätt som det var hände något i filmen och Mimmi skrek och hoppade närmare Felix. Felix kollade på henne och viskade till henne.
- Du kan hålla min hand om du är rädd.
Felix tog Mimmis hand och hon lutade sig mot hans axel.
Svar på fråga
Fick en fråga om när nästa kapitel kommer och det är så att det kommer ett nytt kapitel varannan dag vid tvåtiden. Så alltså kommer ett nytt idag. Hoppas du fick svar på din fråga och tack till alla som sagt att det är bra!!
Kapitel 3
När klockan var kvart över fem satt de fortfarande kvar på fiket de hade suttit på sen de stack från Svampen.
- Ska vi gå eller? Frågade Mimmi.
- Ja, men vi måste gå inom 7eleven! Svarade Sofia.
- Varför det?
- Jag måste köpa pistagebullar till Molander!
Inne på 7eleven stod en massa tjejer och köpte pistagebullar till Molander. Vissa tog kort på dom och la ut på twitter och alla snackade om hur glad han skulle bli och att de alltid brukade ge honom det. Sofia började snacka med några foooers men avslöjade inget om att dom skulle dit eftersom då skulle många börja hata på killarna.
- Sofia, vi måste nog gå nu! Viskade Mimmi till Sofia.
De gick mot studion och såg att det var väldigt många foooers utanför, de undrade hur de skulle ta sig in utan att någon märkte det. Sofia skrev till Felix på twitter ’Vi är utanför /Sofia och Mimmi’.
Hon fick svar direkt ’Okej, vi kommer ut nu! Men vi lär få ta kort med några först osv.’.
En minut efter han hade svarat kom alla fyra ut. Omar, Molander, Felix och Enestad. De flesta började gå mot dom direkt och krama dom och be att få ta kort med dom osv. Men Mimmi och Sofia valde att stanna lite längre bort.
Efter ungefär en kvart ser dom att Molander och Felix kommer emot dom.
- De kommer aldrig sticka, så ni får gå bakhållet! Sa Felix.
Mimmi och Sofia gick mot bakhållet och när de kom dit stod Felix redan i dörren.
- Welcome to our place! Sa han och log.
Båda fick en kram men han höll kvar extra länge när det var Mimmis tur.
De gick in till rummet där alla andra satt.
- Hej! Sa Sofia till killarna.
- Hallå Sofia! svarade Molander och log åt henne.
Omar som de inte hade träffat förut gick fram till dom och kramade dom.
- Du heter alltså Sofia, men vad heter du då? sa Omar och kollade på Mimmi.
- Jag heter Mimmi och du måste vara Omar? Svarade hon.
- Du har inte så bra koll på oss va? Sa Felix och skrattade.
- Haha, nej inte direkt! Hade inte hört talas om er förens igår, hehe..
- Äsch, det är lugnt! Det var första gången vi uppträdde igår så.
Sofia och Mimmi satte sig i sofforna vid dom och de började snacka om allt mellan himmel och jord. Enestad spelade lite gitarr och alla sjöng och skrattade.
Klockan började bli rätt mycket och den sista bussen gick snart.
- Sorry boys, men vi måste nog dra nu. Sa Mimmi mitt i allt.
- Oj, vad är klockan? Frågade Sofia.
- Den är kvart i tio och sista bussen går tio.
- Oj! Det var verkligen skitkul att träffas! Sa Sofia till killarna.
- Ja, det var det verkligen! Vi får göra om det snart! Sa Molander.
- Det tycker jag! Men hur ska man få tag i er då, med tanke på alla foooers som skriver till er och så? frågade Sofia.
- Vad heter du på twitter? Jag börjar följa dig där så kan vi höras i dm!
- Jag heter soofia. Men vi hörs då! Hejdå.
Alla kramades och killarna följde Sofia och Mimmi till dörren. Men Felix drog undan Mimmi lite.
- Kan jag få ditt nummer eller? Sa han och tog fram mobilen.
- Hehe, okej visst! Sa hon chockat och gav sitt nummer.
- Tack, jag smsar dig sen! Han gav henne en puss på kinden och gick sedan iväg.
Sedan började Sofia och Mimmi springa mot busshållsplatsen så de inte skulle missa bussen.
På bussen snackade de om hur kul de hade haft det ikväll och en massa om killarna. Sofia hade en riktig crush på Molander, men Mimmi var inte särskilt intresserad av någon. Mimmi valde att inte berätta något om att Felix hade frågat efter hennes nummer.
När Mimmi kom hem såg hon att Felix hade skickat ett sms. ’Nu har du mitt nummer snygging.’ Mimmi svarade ’Haha, tack!’. Sedan fick hon ett sms till ifrån han. ’Tack för ikväll förresten! God natt finis, puss.’.
Mimmi blev alldeles varm i kroppen och log för sig själv.
Försenat kapitel
Kapitel 2
Dagen efter vaknade Mimmi vid halv ett och såg att hon hade fått tio sms från Sofia. I de flesta smsen stod det ’VAKNA!! Vi måste åka snart!! De börjar klockan ett!!’.
Så det var bara att klä på sig lite snabbt, sminka sig och platta håret på tio minuter och ta en banan på vägen till busshållsplatsen. Hon slängde iväg ett sms till Sofia ’Jag är på väg, ses vid busshållsplatsen!!’.
Precis när hon var framme vid busshållsplatsen kom bussen.
- Mimmi! Skynda dig, kom! ropade Sofia.
Hon började småspringa och bussen började rulla precis när hon hade satt sig.
- Jag trodde inte du skulle hinna!! sa Sofia lite stressat.
Mimmi bara log.
Vid fem i ett stannade bussen vid busshållsplatsen vid Svampen. Det stod redan en massa folk där, de flesta var tjejer i Mimmis och Sofias ålder. De försökte ta sig igenom folkmassan och få bra platser. Många gav dom irriterade blickar för att de trängdes men Mimmi och Sofia bara skrattade.
Prick klockan ett såg man fyra killar komma lite längre bort med stege, högtalare och en megafon.
Alla tjejer började skrika och hoppa, till och med Sofia. Mimmi stod och fnissade lite för sig själv.
De klättrade upp på stegen till Svampen och satte igång deras låt ’Troublemaker’ och började sjunga och dansa. Mimmi och Sofia kände igen låten sen konserten igår.
Det sprang runt män med filmkameror och filmade både publiken och killarna, de antog att det var till deras nya musikvideo.
När låten var slut gick de ner från Svampen och alla fick chansen att ta kort med killarna. Sofia var tvungen att ta kort med dom, särskilt Molander.
- Hej sötnos! sa Molander till Sofia.
- Hh..hej! fick hon fram.
- Vad tyckte du om låten då? frågade han.
- Den var skitbra! Jag älskar alla era låtar. Jag var på Justins konsert igår och såg er, tyckte om er redan då. Ni är grymma!
- Åh, tack sötnos!!
- Får jag ta ett kort med dig?
- Ja, visst!
Mimmi fick ställa upp som fotograf. Man riktigt såg hur lycklig Sofia var när Molander pussade henne på kinden.
- Jag måste gå nu, vi ses! sa han och försvann.
- Fattar du Mimmi?! Jag har snackat med Molander och han pussade mig på kinden, han kallade mig sötnos två gånger också!!
- Haha, jag är så glad att du är glad!
Sofia såg Enestad och Felix lite längre bort, så hon började gå bort dit och Mimmi följde efter.
- Hej! Vad grymma ni är! sa Sofia när hon kom fram till dom.
- Tack finis! Vad heter du? frågade Enestad.
- Sofia.
- Hej Sofia! sa han och gav henne en kram.
Sofia märkte att Felix stod och glodde på Mimmi medans Mimmi inte kunde bry sig mindre om killarna.
- Hej! Vad heter du då? sa Felix plötsligt till Mimmi.
- Oj, hej! Mimmi. Är det du som är Felix? svarade hon.
- Ja, precis! han skrattade lite.
- Mimmi! Kan du ta ett kort på mig och Enestad? Frågade Sofia plötsligt.
Mimmi ställde upp som fotograf ännu en gång.
- Så! sa Mimmi efter att ha tagit några bilder.
- Vill du ta ett kort med mig då? frågade Felix Mimmi.
- Haha, visst!
Felix höll om henne och pussade henne på kinden, Mimmi fnissade mest.
- Ey, Felix! Vi måste dra nu, sa Enestad.
- Ah, vänta! Vad ska ni göra sen då? sa Felix och kollade på Mimmi.
- Eh, tror vi ska vara kvar här i stan lite. svarade hon.
- Vill ni komma till studion vid halv sex? Vi kan hänga lite där och så?
- Eh.. sa Mimmi och kollade på Sofia.
- Vi kommer! Ses då, hejdå! Svarade Sofia snabbt.
Killarna försvann iväg och det var inte mycket folk kvar.
- Varför ska vi dit? Frågade Mimmi.
- Eh, hallå? Dom frågade om vi ville komma dit, sånt tackar man inte nej till! Kom nu så käkar vi, svarade Sofia ivrigt och började gå.
Kapitel 1
Ikväll var kvällen de länge hade väntat på, i 225 dagar hade de väntat rättare sagt. Det var Justin Bieber konserten i Sverige, hans första konsert i Sverige. Varken Mimmi eller Sofia var några större fan av honom, de tyckte om hans musik och det var allt. De tyckte bara det skulle vara häftigt att se honom live.
Klockan var ungefär fyra på morgonen. De hade ståplatser så det gällde att vara i tid i kön så de fick bra platser. När de kom till Globen stod redan en massa folk och köade. De flesta stod i kön till Golden Circle, de bästa platserna vid scenen. Vissa låg och sov i sina tält, vissa satt och åt och alla var väldigt exalterade inför kvällen. Det märktes. Stämningen var underbar och alla skrattade och pratade med varandra.
Resten av hela dagen satt de och snackade med andra som skulle på konserten, spelade kort, åt och bara väntade. Det kom mer och mer folk hela tiden.
Vid 17.00 öppnades portarna in till Globen och det blev mycket tryck i kön. Vissa fick andningsnöd redan här och fick bäras där ifrån.
Mimmi och Sofia fick bra platser, det fanns två områden med ståplatser och de stod i området längst fram och längst fram vid stängslet. De var nöjda med sina platser. Nu var det bara att vänta ytterligare några timmar innan han skulle börja uppträda.
Runt halv åtta kom förbandet in, de hade hört talas om att det var några unga killar som skulle uppträda. De presenterade sig som ’The Fooo’. Sofia tyckte de var riktigt snygga och att de sjöng och dansade hur bra som helst. Hon tyckte om dom direkt. Mimmi tyckte väl att dom var bra, men inget märkvärdigt.
De sjöng sina fyra låtar och stämningen var på topp. Sofia kunde inte sluta snacka om hur bra hon tyckte dom var när de hade lämnat scenen.
Vid nio tiden kom Justin inflygandes i sina vingar, en timme försenad. Men ingen var ledsen för det. Han började framföra sin låt All Around The World och alla tjejer skrek. Stämningen var underbar. Många grät och de flesta sjöng med till låtarna. Han framförde låt efter låt och ibland stannade han upp och berättade lite om låten och sådant. Konserten höll på i drygt en och en halv timme. De var riktigt nöjda med kvällen!
Mimmi åkte hem till sig efter konserten och Sofia till sitt. Båda var otroligt glada och tyckte att det varit den bästa kvällen i deras liv.
När Mimmi kom hem var hennes mamma fortfarande uppe och frågade hur det var och hon berättade allt. Runt ett tiden la hon sig i sängen alldeles utslagen. Hon tog upp sin mobil och såg att hon hade fått ett sms från Sofia.
’Tack för ikväll! Bästa kvällen i mitt liv, lätt. Förresten killarna i The Fooo heter Felix Sandman, Oscar Enestad, Oscar Molander och Omar Rudberg. Började nyss följa alla på twitter och jag älskar dom redan. De ska uppträda på Svampen imorgon, ska vi dit?’
Mimmi var glad över att Sofia var så glad, hon hade haft det jobbigt på senaste tiden. Hon slängde iväg ett svar innan hon somnade.
’Hade också det jättekul, så tack själv! Haha, du är för söt. Jag hänger gärna med imorgon! God natt, puss.’
Ps. Förlåt för ett väldigt kort kapitel, de andra är längre.
